Tv�rsnitt av stalagmit LUMSTM-001 fr�n Lummelunda, Gotland

Abstrakt
Det vetenskapliga arbete som p�g�r av droppstensformationer f�r ett allt st�rre intresse, framf�rallt inom klimatforskningen. Studier av droppstenar fr�n grottor i olika klimatzoner visar att dessa kalcitformationer kan utnyttjas som klimatarkiv. Klimatf�r�ndringar ger bl.a. upphov till variationer av syreisotoper hos den utf�llda kalciten och tack vare utvecklade dateringsmetoder kan dessa variationer tidsbest�mmas med h�g noggrannhet.

M�let med detta examensarbete �r att dels utr�na om stalagmit LUM-stm1 fr�n Lummelunda-grottan p� Gotland kan utnyttjas som klimatarkiv f�r dess breddgrad och samtidigt fastst�lla tillf�rlitligheten hos den utnyttjade unders�kning- och analysmetod.

Unders�kning- och analysmetoden baseras inte p� variationer hos syreisotoper. Unders�kningsobjektet skannas l�ngs lodlinjen och i denna digitala bild kan man med enkelhet registrera variationer inom f�rg- och gr�toner hos den utf�llda kalciten. F�r denna analys utnyttjas endast variationen hos gr�toner. Denna variation j�mf�rs med andra typer av klimatdata. Andra analyser av gr�tonsvariationen utf�rs ocks� f�r att om m�jligt kunna fastst�lla tillv�xtlager med hj�lp av ett specialskrivet dataprogram.

Stalagmit LUM-stm1 �r endast 42 mm h�g och har en ungef�rlig �lder av 1385 �r. Detta ger en tillv�xthastighet p� 30,3 �m/�r. J�mf�relser med andra klimatdata som exempelvis dendrokronologi och temperaturserie tycks tyda p� att ljus kalcit hos LUM-stm1 motsvara en kall period och m�rk kalcit en varm period. Detta g�ller framf�rallt f�r de senaste 300 �ren. Det specialskrivna dataprogrammet noterar 61 stycken tillv�xtlager av varierande storlek, d�r varje tillv�xtlager motsvarar 22,7 �r.